Föreningen och husets historia

Allt började 1928.  Huset byggs i kvarteret Timmermannen (Lidéngatan 4-6, Petter Swartzgatan 6) - ett vinkelhus med 57 lägenheter om 119 eldstäder till en kostnad om totalt 542 000 kronor.

Det är sex lägenheter på 2 rum och kök, femtio lägenheter på ett rum och kök samt ett enkelrum. Här blir det även två affärslokaler samt ett styrelserum.

En mycket pampig entré och trapphus byggs mitt i huset. Arkitekt är Anders Nilsson och byggmästare Emil Lindahl.

I den första styrelsen ingår: Bokbindaren Erik Johansson ordförande, Kontorschefen Roland Brynje vice ordförande, byggnadssnickaren Evert Ekekrantz sekreterare, byggnadssnickaren Karl Nyman kassör. Ernst Siljeholm ingår i styrelsen som stadens representant.

Till 80-års festen 2008 bad ett antal medlemmar om att vår tidigare Ordförande som bott längst tid i huset skulle berätta lite om historien och ge oss en återblick i bostadsföreningen Trygg.

Nedan kan du läsa hennes sammanfattning om husets historia.

Visste ni det? Men föreningen är 80 år, och det är ju nästan jag också. Det är två personer, som kan stoltsera med att vara födda i den här föreningen och det är min syster Kerstin och jag

När vi nu ska ha en webbsida, så tycker styrelsen att vi skulle ha lite historik där. Och då föll det ju sig ganska naturligt, att jag skulle göra research.

Jag har ju pappas berättelser och alla dessa handskrivna styrelse- och årsmötes-protokoll från 1927 till 1983. Efter det är de maskinskrivna.

Ur protokollen har jag valt vissa händelser, som kan vara av intresse:

• 9 mars 1927 var ett Konstituerande möte. Föreningen fick namnet Bf Trygg u p a.
• 21 mars på Byggnadskontoret reserverades tomterna 3,4,5,6 och 7 i kvarteret Timmermannen. De var på totalt 4 420,9 m2, à 4 kr/m2. till en kostnad av 17 683 kronor.
• Arkitekt Pihlström och Arkitekt Anders Nilsson ombads rita förslag på antal lägenheter och storlekar, även en tredje arkitekt erbjöd sig att skissa på det.
• Fr.o.m 26 mars till inflyttning hölls Styrelsemötena i mitt föräldrahem. I ett av protokollen kan man läsa: Kalkyl utarbetad av herr Brynje (min far):
      * Skuldfrihet på 30 år
      * Lägenheter på våning 1 billigare än
         2:a och 3:e våningen
      * 2 r o kök 800 kr billigare, 1 r o kök
         400 kr billigare
  ”Den föreslagna kalkylen slog an och den skall utgöra en grund framtida mera detaljerade beräkningar”
• I april enades man om Anders Nilssons förslag:
       * 44 lgh om 2 r o kokvrå
       * 6 lgh om 2 r o kök
       * 1 affär med källare och lagerrum
• Byggnadskostnad enligt hans prognos
  425 000 kronor. Hans arvode för det jobbet var 150 kronor.
• En omarbetning av förslaget resulterade i 6 lägenheter på 2 rum o kök, 50 lägenheter på 2 rum och kokvrå, 1 enkelrum, 2 affärer och ett styrelserum.
  För det var hans arvode 250 kr till.
• Insatserna beslutades från 1 300 till 2 500 kronor
• Takstolspengar 10 kr, 7.50 kr, 5 kr beroende på lägenhetens storlek, betalas på årsmötet.
• I juni 1928 preliminära hyror: 12 olika variationer från (33 kr för enkelrummet) 38 kr till 78 kr/mån.
• I augusti: Byggmästare Lindahls entreprenad på 448 400 kronor accepterades.
• Elen skulle bara få kosta 11 000 kr. Därför måste man slopa 5 ljuspunkter på gårdsfasaden samt ljuspunkten i uthuset.
• Efter förfrågan beslutades om att inga katter får flytta in i föreningen.
• Affärerna hyrs ut: Norra affären till Charkuteri, Södra till Speceri
• Avdrag för badrum: ”På grund av att trenne medlemmar i uppgång 5 och 6 försett sina lägenheter med badrum, varigenom föreningen kunnat slopa ett badrum i källaren, beslöts att tilldela dessa 115 kr var, såsom kompensation för sina outtagna rättigheter beträffande badrummen i källaren.
• Inflyttning lördagen den 29 september 1928
• De, som bodde i uppgång 5 och 6 och inte hade badrum (5 familjer), fick gå över gården till uppgång 9 för att använda deras badrum. På den tiden fanns det ingen genomgång i källaren från uppgång 5 och 6, vare sig till U3, 4 eller U7, 8.
  1932 klagade de till Styrelsen. De ville också ha tillgång till badrum i källaren – åtminstone med möjlighet till genomgång till 3,4 eller 7,8 och tillstånd att använda deras badrum.
  
  Följande skrivelse inlämnades till Styrelsen i februari 1932:
  Undertecknade, som hittills ej haft badrum i vår källare, utan varit nödsakade att vid badning gå långt över gården till badrummet i ingång 9, känna sig ej nöjda med denna lösning av badfrågan.
  
  Vi skulle helst vilja ha ett badrum i vår egen källare och därmed bli likställda i rättigheter med övriga i gården boende, som äga förmånen att i sin källare ha badrum. Men som kostnaderna troligen ställa sig för höga vilja vi som billig och någorlunda tillfredsställande lösning av badfrågan anhålla att genomgångar göres från källaren 5-6 och 7-8, med rätt för undertecknade att använda där varande badrum. Skulle det, mot vår förmodan, bli svårighater att göra två genomgångar anhålles att i så fall genomgång göres till källaren 7-8.
  
  Underskrivet den 3 februari 1932 av de 5 medlemmarna i 5-6, som ej hade egna badrum.
  Det blev många turer fram och tillbaka innan frågan avgjordes på årsstämman. Även där blev det många turer tills en medlem generöst erbjöd sin vedbod som genomgång till 7-8:s källare. På så sätt löstes badfrågan.
• 1932 beslöts även om lekplats - sandhög. 1933 i maj inköptes material
• Var får barnen vara?
  1936 Ordningsregler:
  1. Beträffande gårdens planteringar och gräsmattor bör det ligga i allas intresse att dessa hållas i bästa möjliga skick och åligger det varje medlem att tillse, att barnen under sina lekar ej beträda gräsmattorna eller skada planteringarna i övrigt. Detta gäller såväl vinter- som sommartid
  
  2. En anhopning av duvor omkring fastigheten är synnerligen ohygieniskt och besvärande ur flera avseenden. Matning av duvor och småfåglar bör därför ej förekomma.
  
  3. Torkning av kläder och dylikt i fönstren är icke allenast missprydande utan kan dessutom många gånger vålla underboende grannar en del obehag och bör därför undvikas.
  
  4. Det bör tillses att förbudet mot cykelåkning inom gårdsområdet allmänt respekteras.
  
  
• 1937 Klagomål från den privatägda grannfastigheten bakom sophuset.
  
  Undertecknad vill härmed bringa styrelsen underrättelse om vilka rara individer ni hyser inom Bostadsföreningen Trygg. Redan vid Bf Tryggs första år, jag hade då verkmästare Petterson som vice värd, han sade redan då till mig att uppsätta taggtrådsstängsel över det befintliga räcket för att hålla Bf Tryggs eliment utom mitt område. Det var ju något så när drägligt.
  
  Till dess föreningen anlade bollspelarebana alldeles vid min tomt, och de spelande oupphörligt kasta in bollen på min tomt och över räcket in i min trädgård, och trampa ned och riva sönder mina växter. Om jag sade till dem att hålla sig inom eget område blev jag bemött med hångrin, skällsord och fula grimaser. Det har hänt att någon av mina hyresgäster när de sett grabbarna husera i mina växter att de sagt: ”Pojkar inte får ni göra så där.” Då får de alltid det svaret. ”Det här är inte er gård.” Huru dana skall ungarna bli då föräldrarna uppmana sina barn att bara gå över.
  
  Det hände för ett par månader sedan, då en 10-årig pojke fått sin boll i min trädgård. Men en av mina hyresgäster befanns på en balkong. Pojken skämdes för att gå in, men så kom fadern och sa: ”Gå du bara in.” Fy!
  
  För ett par månader sedan tyckte jag det var odrägligt att se 15 á 16 åriga ligagrabbar oupphörligt ränna i min trädgård en 10 á 12 gånger för var dag. Jag satte då upp cirka 2 m. högt taggtrådstängsel och trodde att det skulle hindra överfarten. Men nu har jag ett träd just i hörnet där de klättrade över stängslet en tid men för cirka en månad sedan var alltsammans nedklippt och sönderbrutet så nu ha de haft fri överfart över räcket, men i den 18 dennes när jag kom ned i det där hörnet var nätet i räcket sönderklippt. Således rent av dillingerdåd. Jag tänkte att gå direkt till polisen men frågar härmed om Bf Trygg vill reparera såväl ståltrådsnätet som taggtrådsstängslet. Och sedan vidtaga sådana åtgärder så att jag blir fri från sådana där snyltgäster. I annat fall måste jag anmäla till polisen. Jag ämnar mig ej att låta hunsas längre. Jag har två stora bostadsföreningar till grannar men jag har aldrig haft obehag av dem.
  
  G.A. Karlson Trozelligatan 11 Tel. 871
  
  Styrelsen beslutade att betala skadorna och klagomålen upphörde.
• 1940 beslutades om belysning i uthuset samt 5 skyddsrum för ca 80 pers. uppgång 2, 3, 8, egna skyddsrum uppgång 1,4,5,6,7 och 9 i 5/6:ans skyddsrum och uppgång 10 i 9:ans skyddsrum (mycket konstig fördelning – egen kommentar) samt taggtråd i häcken kring lekplan för att förhindra ”alltför flitig genomfart.”
• 1943 Festlighet för barn under 15 år - 50 kr
  
  Syftet: att försöka komma tillrätta med barnen och lära dem förstå ”att icke göra åverkan å planteringar, gräsmattor och andra anläggningar”.
  
  
• 1944 Komplettering av häckarna mot Lidéngatan med 200 ligustrum-plantor
• Gasransonering ombyte från likström till växelström 1 öre billigare/kW
• 1948 Kakelugnarna rivs ”moderna 4-lågiga gasspisar, samt kylskåp av lämplig modell och storlek insättes”.
• 1949 voro 149 personer boende i fastigheten varav 17 under 16 år och 14 över 70 år. (2008 är vi 55 boende varav 4 under 16 år och 8 över 70 år.)
• 1950 modernisering, varmvatten, tvättmaskin, centrifug, rostfria tvättvagnar utbyte av kallvattenrör till kopparrör i samtliga stammar till alla kök och toalett- utrymmen i föreningens fastighet.
• 1951 avgick min far ur styrelsen efter 24 år. Han var då 54 år. (Jag var 54 när jag kom in i styrelsen och har varit i 22 år nu.)
• 1954 fick vi fjärrvärme
• 1970 automatiska tvättmaskiner
• 1973 beslutades det att hyran ska betalas via postgiro i stället för kontanter, och då är vi ju framme i modern tid, så då slutar jag min historik över vår fina förening.

Norrköping 2009-03-30    Margareta Gelfgren
                                         Ordförande i BF Trygg u p a