Välkommen

Välkommen till Bostadsrättsföreningen Upplandsgatan 77!

Våra hus (och tvillinghusen på Upplandsgatan 79) byggdes 1898-99. Arkitekt var Carl Edvard Malmström (1863-1934) som också ritade många andra hus i innerstan kring sekelskiftet, framför allt på Söder och Östermalm. Huset i hörnan Västmannag. 56/Odeng. 83 är dock också ritat av honom och byggdes kort efter vårt. 

 Denna del av Vasastan projekterades och bebyggdes under slutet av 1800-talet för att råda bot på den bostadsbrist som hade blivit ett allt större problem i Stockholm. Där vårt kvarter nu ligger fanns fram till 1880-talet en stor botanisk trädgård: föregångaren till Bergianska. Grundaren av trädgården, Peter Jonas Bergius, var lärjunge till Linné. Parken var fylld av fruktträd av olika slag, men där fanns också mer exotiska växter och träd. När staden behövde mer mark för bostäder flyttades verksamheten till sin nuvarande plats vid Brunnsviken. 

Vasastan fylldes sedan snabbt med bostadskvarter: inom ett par decennier stod hela området—inklusive både Matteuskyrkan (1903) och Gustav Vasa kyrka (1906)—klart. 

Det var framför allt arbetarklassfamiljer och lägre tjänstemän som flyttade in i de nybyggda fastigheterna. Husen på Upplandsgatan 77 saknade (liksom de flesta andra i området) hiss, centralvärme och elektricitet. På de båda gårdarna fanns flera vedskjul. Lägenheterna värmdes upp med hjälp av kakelugnar och en vedspis i köket. Vedskjulen fanns kvar fortfarande i slutet av 1940-talet. De flesta av lägenheterna i gathuset hade kök mot gården och en liten pigkammare intill köket. Den breda porten till gården antyder att den var avsedd för att ge plats för transporter och leveranser av t ex ved. Linden planterades långt senare, förmodligen först på 1960- eller 70-talet. 

Huset består idag av 28 lägenheter och en hyreslokal. 

Det var redan från början tänkt att bedrivas affärsverksamhet i lokalerna mot gatan, men gamla tidningsannonser visar att också de som bodde i lägenheterna under de första decennierna av 1900-talet försökte dryga ut kassan på olika sätt. De gav språk- och pianolektioner, erbjöd hjälp med deklarationer, hade affärs- och återförsäljarverksamhet hemma i lägenheten, eller hyrde ut ett rum eller två, också i de mindre lägenheterna i gårdshuset. 

Några hade hemhjälp, men då bara en piga eller tjänsteflicka, som hjälpte till med städning och matlagning. Annonseringen efter inneboende och tjänstefolk tunnas så småningom ut. Bostadsstandarden höjs: det installeras hiss, el och centralvärme och varje lägenhet får eget badrum. Under 1980-talet drivs daghem på bottenvåningen i gathuset och i början av 1990-talet bildas bostadsrättsföreningen, sedan Svenska Bostäder bestämt sig för att sälja fastigheten.